
Västgötaspetsen är en liten, tuff och tålig gårds- och vallhund vars uppgift från början var att vakta gården och att valla korna. Det är en aktiv ras som med stor självständighet löser uppgifter lite på sitt eget vis. Idag syns den allt oftare som tävlingshund i olika hundsporter, som sällskapshund eller på gårdar med annan huvudinriktning än kor och lantbruk. Med sin allsidighet anpassar den sig efter det liv som erbjuds men den skaffar sig lätt jobb på egen tass om du inte erbjuder den ett liv med tillräcklig sysselsättning. Den vill vara med sina människor och gärna ha jobb att göra. Sen om det är att hänga med er på semesteräventyr, leta kantareller i skogen, hänga med på joggingturen eller vara med barnen och spela boll har mindre betydelse. Ge den saker att göra, trick eller enkla lydnadskommandon att följa och aktivera nos och hjärna så får du en underbar kompis. Nyckeln till en nöjd hund är delaktighet i vardagen, vad den än består av. Det är inte en ras som vill sitta ensam hemma eller i hundgården. Den vill vara med på allt överallt...
Rasen har lite rykte om sig att vara skällig och det är till viss del sant. Den har sedan urminnes tider skällt för att varna om någon närmar sig gården och deras människor. Den vallade hem korna med skall och pondus. Får den inga uppgifter som ersätter det som ligger i generna kan den ta på sig att vakta genom att skälla på allt som rör sig i omgivningen. Får den stimulans och utlopp för sin energi är den oftast inte alls skällig men det är såklart individuellt och vissa pratar mer än andra precis som i en grupp människor. Skaffar man sin västgötaspets som valp kan det vara idé att tidigt sätta gränser för vad man får skälla på och inte samt att tidigt ge hunden sysslor så den får använda både nos och hjärna.
Jag har haft flera hundraser tidigare men aldrig träffat hundar med samma personlighet och så stor variation i sitt språk. Jag kan utan att se mina hundar höra vem som "säger något" och vad de vill. De har oerhört stort "ordförråd" och är tydliga med vad de vill ( och inte vill ). De är också väldigt olika i arbetssätt och hur de tacklar uppgifter utifrån sina olika personligheter. Tack vare sin stora anpassningsförmåga, sitt lynne och sitt tydliga kroppsspråk kan den umgås med andra hundar utan problem. Även om det ibland går ganska hett till under lek i min flock är de bästa vänner.



Nästan utdöd för drygt 80 år sedan
Västgötaspetsen är en numerärt liten ras som alla stammar från ett väldigt litet antal djur som räddades och bevarades för avel så sent som på 1940-talet. Rasens nuvarande population grundar sig på endast 13 olika individer, 3 hanhundar och 10 tikar. Detta gör att de avelsdjur som exporterats utomlands på senare tid i grunden också stammar ur samma hundar som redan finns i Sverige. Totalt finns det idag knappt 8000 västgötaspetsar registrerade i hela världen.
Forskningsresultat visar att västgötaspetsen har den minsta genetiska variationen bland 16 olika raser som UC Davis Veterinary Genetics Laboratory har undersökt. Västgötaspetsen har bara 3-9 olika varianter av gener på de 33 platserna i DNA:t, jämfört med 7-25 hos de andra raserna. Å andra sidan förekommer de olika varianterna relativt jämnt fördelat, och inte så att 1-2 varianter dominerar stort i rasen, vilket indikerar att man ändå avlat genetiskt sunt i rasen. Det låga antalet genvarianter indikerar att rasens founders var mycket mer släkt med varandra än vad man brukar utgå ifrån.
Som uppfödare har vi alla ett stort ansvar att fortsätta avla på ett sunt sätt där vi undviker att para närbesläktade individer, ökar den genetiska variationen och bibehåller rasen som den sunda och friska ras det faktiskt är.
Vår yngsta tik Jorunn stammar i rakt nerstigande tik-led från Tussi som var en av rasens founders. Ett värdefullt arv att förvalta som du kan du läsa om här: